Gång på gång betonas vikten av att vara fysiskt aktiv oberoende om du är ung eller gammal. Inom småbarnspedagogiken finns det stora möjligheter att påverka barns lärande av grundläggande motoriska färdigheter och öka den fysiska aktiviteten hos barn både på kort och på lång sikt. Studier visar att redan i den tidiga barndomen formas en fysiskt aktiv livsstil och den utgör också grunden för utvecklingen av grundläggande motoriska färdigheter (Gallahue m.fl., 2012; Robinson m.fl., 2015; Telama m.fl., 2014; Sääkslahti m.fl., 2013). Daghemsmiljöer ger olika möjligheter för barn till lek, rörelse och lärande och miljöns utformning har i tidigare forskning diskuterats vara av betydelse för vad som är möjligt för barn att ägna sig åt.
Beroende på hur miljön är utformad signalerar den vilket slags lärande som är möjligt (Hildén, 2016). Den fysiska miljön bär på traditioner och föreställningar och sänder ut budskap om vad som förväntas ske i rummet (Björklid, 2005; Dahlberg & Åsén, 2012). Enligt Björklid (2005) skapar den fysiska miljön både förutsättningar och hinder för lek och lärande. Dahlberg och Åsén (2012) betonar vikten av att betrakta den fysiska miljön som aktiv och föränderlig. Sääkslahti (2018) påpekar att småbarnspedagogisk verksamhet bedrivs i mycket varierande fysiska miljöer. I allmänhet tar barn vara på de rörelsemöjligheter som den fysiska miljön erbjuder på daghem men det kan ändå hända att personal hindrar barns möjligheter till rörelse genom olika regler och principer (Sääkslahti, 2018). Exempelvis kan en överdriven strävan efter säkerhet hindra barn från att leka och testa sina fysiska gränser i miljön (Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2016: 24, 2016). Det kan bland annat därför vara en utmaning för personal att ge barn möjligheter att experimentera och utforska i miljön (Sääkslahti, 2018).
Förändrings- och utvecklingsprojektet ”Innovativ digilek”
Våren 2017 sökte fem kommuner i Österbotten om finansiering från Utbildningsstyrelsen för att genomföra projektet ”Innovativ digilek” med personal och barn på olika daghemsavdelningar. Utbildningsstyrelsen beviljade medel och ett av målen för hela projektet var att utveckla innovativa lärmiljöer inomhus som främjar lek och fysisk aktivitet samt vidare främjar barns delaktighet inom småbarnspedagogiken. Ett annat mål var att öka personalens medvetenhet och kunskaper om ändamålsenlig och mångsidig användning av digitala verktyg i verksamheten, för att sporra barn till lek och fysisk aktivitet. Genomförandet av projektet planerades i samarbete mellan de fem kommunerna och Utbildningslinjen för lärare inom småbarnspedagogik vid Åbo Akademi i Vasa. Projektet pågick från januari 2018 till juni 2019. Inom projektet anställdes en projektsekreterare som koordinerade och ordnade med praktiska saker. Projektet beforskades och har resulterat i två artiklar. I denna bloggtext kommer jag att beskriva och redogöra för resultatet i den första artikeln (Svanbäck-Laaksonen & Heikkilä, 2021) vars syfte var att genom interaktiv forskning analysera förändringsarbetet kring lärmiljön inomhus på daghem. Förändringsarbetet hade fokus på att lärmiljön skulle utvecklas så att den stödjer barns utövande av grundläggande motoriska färdigheter.
Genomförande av projektet
I de fem deltagande kommunerna meddelade personalen sitt intresse för att delta i projektet och de kommunala cheferna valde ut de daghemsgrupper, med respektive personal, som slutligen fick delta. Nio daghemsgrupper med sammanlagt 16 lärare och 18 barnskötare inom småbarnspedagogik och 177–195 barn deltog. När projektet startade gjordes observationer av barns grundläggande motoriska färdigheter och därefter fick personalen fylla i ett självskattningsschema om hur de uppfattar lärmiljön på sin avdelning. Sedan fick varje personalgrupp handledning vid fyra tillfällen. Innehållet i handledningstillfällena baserade sig bland annat på observationerna och personalens självskattningsscheman. Personalen och barngrupperna som deltog hade väldigt olika utgångslägen i fråga om såväl fysiska, psykiska och sociala dimensioner av lärmiljön och förändringsarbetet tog utgångspunkt i verksamheten där grupperna befann sig. Under projektets gång arbetade personalen med att förändra och utveckla lärmiljön på respektive daghemsavdelning med tanke på barns utövande och lärande av grundläggande motoriska färdigheter.
När verksamheten och lärmiljön på daghem ska förändras och utvecklas handlar det långt om att arbeta med personalens professionella utveckling och lärande. Det handlar om hur personalen stimulerar och utvecklar barns grundläggande motoriska färdigheter med utgångspunkt i den fysiska, psykiska och sociala dimensionen av lärmiljön. Då man ser på verksamheten som föränderlig där människors interaktion, samtal och kunnande har stor betydelse, är förändringar i verksamheten en fråga om vilka villkor som finns för medarbetare att lära och utvecklas, både som individ och som grupp (Larsson, 2016). Larsson (2016) påpekar att det inte räcker med att enskilda individer lär och utvecklas. Den individuella kunskapen behöver också göras synlig för andra, bearbetas tillsammans och integreras i verksamheten som nya handlingsstrukturer. Timperley (2013) betonar att om förändrings- och utvecklingsarbete ska bli framgångsrikt behöver alla som deltar känna sig delaktiga, vilket den interaktiva forskningen också lyfter fram. Vidare lyfter hon fram att fortbildningar där en i personalen deltar med avsikt att i sin tur undervisa sina kollegor inte fungerar särskilt bra i praktiken. Delaktighet i processen har varit en central del av studien och därför har all personal på en avdelning deltagit. Att förändra den fysiska, psykiska och sociala lärmiljö tar tid och som Timperley (2013) skriver behöver lärare hjälp och stöd av utomstående i förändringsarbeten.
Jag fungerade både som handledare och forskare genom hela förändringsarbetet och kan då sägas ha den iscensättande forskarrollen (Johansson, 2008). Den iscensättande forskaren är en central deltagare i att skapa handling och att iföra sig personalens klädsel, vilket betyder att forskaren bär med sig sin förförståelse och sin samlade kunskap om fenomenet (Johansson, 2008). Utgående från min förförståelse som handledare och kunskap om fenomenet ställdes frågor till personalen under handledningstillfällena. Diskussionerna och reflektionerna under handledningstillfällena bidrog till att jag som handledare iscensatte förändring i verksamheten.
Det primära datamaterialet i denna kvalitativa studie består av noggranna anteckningar från handledningstillfällena och sekundärt av observationsprotokoll och personalens självskattningsscheman. Resultatet visar på olika faktorer som är av betydelse i arbetet med att förändra och utveckla lärmiljön inomhus så den stödjer barns utövande av grundläggande motoriska färdigheter. Resultatet visar att det bland annat handlar om personalens professionella lärande. Fyra teman ses betydelsefulla i förändrings- och utvecklingsarbetet i denna studie.
Gällande det första temat, förändrade kunskaper ger förändrade miljöer, lyfte personalen fram att kunskap på olika nivåer är en viktig faktor i förändringsarbetet. Personalen lyfte fram sina förändrade kunskaper om grundläggande motoriska färdigheter, hur grundläggande motoriska färdigheter kan integreras i vardagen och miljön som viktiga aspekter i förändringsarbetet. Detta visar på att kunskap om det man vill förändra och utveckla är viktigt i förändringsarbetet och att kunskapen behövs hos alla i personalen. Personalen arbetade aktivt med att formulera mål under handledningstillfällena så att alla i teamet visste vart de skulle sträva och vad de skulle arbeta mot. När personalen formulerade mål för verksamheten hjälpte det personalen framåt i det dagliga arbetet med grundläggande motoriska färdigheter och i förändringsarbetet. Det andra temat, tydlighet genom målformulering ger gemensam strävan, visar på att formulera mål är en viktig faktor i förändringsarbetet. Det tredje temat är delaktighet i organisation ger ansvar och närvaro. Verksamheten delades upp så att personalen fick ansvara för olika områden och det medförde en känsla av delaktighet i organisationen och personalen blev mera närvarande i barnens lekar och aktiviteter. Det sista temat, villighet till förändring ökar medvetenheten, visar på att utvecklingsklimatet är en viktig faktor i förändringsprocessen. En positiv inställning till förändringsarbetet och ett väldigt flexibelt arbetssätt samt viljan till att själv lära sig och utvecklas är en förutsättning för att få förändring till stånd, visar analysen av personalens utsagor.
Resultatet från denna studie kan bidra med viktiga implikationer för daghemmens förändrings- och utvecklingsarbete när det gäller lärmiljön. Denna studie fokuserade på förändringar i lärmiljön med avseende på grundläggande motoriska färdigheter men kan även tillämpas i andra förändringsprocesser. I förändrings- och utvecklingsarbete är det viktigt att involvera hela personalen utifrån deras arbete i den pedagogiska verksamheten.
Kuvituskuvat Pexels
Referenser
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö, en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndigheten för skolutveckling.
Dahlberg, G. & Åsén, G. (2012). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I A. Forsell (Red.), Boken om pedagogerna. (s. 238–263). Stockholm: Liber.
Gallahue, D. L., Ozmun, J. C., & Goodway, J. (2012). Understanding Motor Development: Infants, Children, Adolescents, Adults (7th ed.). McGraw-Hill.
Hildén, E. (2016). Toddlare i förskolan. Med fokus på de yngsta. Gothia.
Johansson, A. (2008). Kritisk reflektion och handling i interaktiv forskning. I B. Johannisson, E. Gunnarsson, & T. Stjernberg (Red.), Gemensamt kunskapande – den interaktiva forskningens praktik (s. 17–34). Växjö University Press.
Larsson, P. (2016). Organisatoriska förutsättningar för kollektivt lärande. I O. Granberg & J. Ohlsson (Red.), Kollektivt lärande – i arbetslivet (s. 151–176). Studentlitteratur.
Robinson, L. E., Stodden, D. F., Barnett, L. M., Lopes, V. P., Logan, S. W., Rodrigues, L. P. & D’Hondt, E. (2015). Motor competence and its effect on positive developmental trajectories of health. Sports Medicine, 45(9), 1273–1284. https://doi.org/10.1007/s40279-015-0351-6
Svanbäck-Laaksonen, M. & Heikkilä, M. (2021). Children’s fundamental motor skills as a starting point for educational change within the learning environmental in early childhood education and care centres. Journal of Early Childhood Education Research, 10(2), 199–221.
Sääkslahti, A. (2018). Liikunta varhaiskasvatuksessa (2:a uppl.). PS-kustannus.
Sääkslahti, A., Soini, A., Mehtälä, A., Laukkanen, A., & Iivonen, S. (2013). Liikunnallisen lapsuuden askelmerkit asetetaan jo päiväkoti-iässä. Liikunta & Tiede, 50(2–3), 27–31.
Telama, R., Hirvensalo, M. & Yang, X. (2014). Liikunnallisen elämäntavan eväät alkavat rakentua varhain lapsuudessa. Liikunta & Tiede, 51(1), 5–9.
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur.
Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2016:24. (2016). Glädje, lek och gemensamma aktiviteter. Rekommendationer för fysisk aktivitet under de första åren. Helsingfors 2016.
Tutkittua varhaiskasvatuksesta 