Vieraskynässä Anna Buss
Våren 2019 jobbar jag intensivt som studiechef med antagningen till lärarutbildning vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi (senare ÅA). ÅA har höjt antalet studieplatser vid utbildningslinjen för lärare inom småbarnspedagogik enligt undervisnings- och kulturministeriets förväntningar (pressmeddelande 5.9.2017; 5.2.2019) och vi vill se till att leva upp till förväntningarna. Att rekrytera studerande till lärarutbildningen inom småbarnspedagogik på svenska är utmanande samtidigt som fältet har ett skriande behov av lärare inom småbarnspedagogik (Laurent, 2020; Österberg, 2019). Kan vi, universitet och fältet, samarbeta på något sätt? frågade jag mig själv. Samtidigt får jag frågan om att bli projektledare för projektet Övningsdaghem – utveckla övningsdaghemsverksamhet inom småbarnspedagogik (Buss, 2021).
Vad berättar forskningen om samarbete genom praktiknätverk?
Ett lärosäte som vill utveckla samverkan behöver känna sig självt och välja sin väg. Samverkan med det övriga samhället kräver både rätt attityd inom universitet och resurser (Selander & Wermke, 2013; Wahlbin & Wigren, 2007). I Finlands universitetslag (2009/558) fastslås att en av universitets uppgifter är att samverka med samhället och i lagen om småbarnspedagogik (540/2018) fastställs att producenter av småbarnspedagogisk verksamhet kan utveckla sin verksamhet i samverkan med bl.a högskolor. Det finns alltså strukturellt stöd för att lärarutbildningen inom småbarnspedagogik och leverantörer av småbarnspedagogik ska samverka. Finlands tidigare undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen uttryckte 2019 att det i Finland bör bildas en ny sorts övningsdaghem och att förebilden är de finländska universitetens nätverk med övningsskolor för klasslärarutbildningen. Dessa övningsdaghem eller samarbetsnätverk skall bidra till samverkan mellan samhället och lärosätena och därmed bidra till en ökad kvalitet på praktiken (pressmeddelande 5.9.2017; 5.2.2019). Även i Sverige, som här får bidra till ett nordiskt perspektiv, kom den svenska regeringen redan år 2014 med ett initiativ om en försöksverksamhet med övningsförskolor för att stärka och utveckla den så kallade verksamhetsförlagda undervisningen (praktik) inom lärarutbildningarna. Målet var att praktiken görs vid en övningsförskola i samverkan med kommunerna (Niklasson, 2015). Internationellt kan vi notera att lärarutbildningar utvecklar partnerskap mellan universitet och daghem för att förstärka kvaliteten i lärarutbildningen. Att lärarstuderande får kombinera teori med praktik ses som utbildningens kärna (Sigurdardóttir, 2010). Hastings & Squires (2002) noterar att relationen mellan universitet och lärarprofessionen ofta kan vara formad av traditionella attityder och förväntningar, och det behövs strukturer för att göra samarbetet lättare och maktskiftet mer hanterbart.
Övningsdaghem i Svenskfinland – ett nätverk av daghem vid Åbo Akademi
Goda relationer är en förutsättning för att partnerskapet mellan universitet och övningsdaghemmen skall lyckas. Enligt Hastings & Squires (2002) möjliggör goda relationer förståelsen för praktiken inom lärarutbildningen (jfr Niklasson 2015). En öppen dialog mellan alla parter behövs för att utveckla ett tryggt och förtroendeingivande klimat. Här menar Hastings och Squires (2002) att den genuina samverkan är nyckeln till ett praktikpartnerskap som förbereder lärarstuderande för deras professionella roll.
I rapporten om projektet Övningsdaghem (Buss, 2021) konstateras att projektet fokuserat på en ambitiös etablering av flertalet övningsdaghem med utbildade handledare på fältet i hela Svenskfinland. Modellen som utvecklats vid ÅA bygger på att etablera ett nätverk av daghem som tar emot studerande från ÅA. Nätverket med övningsdaghem omfattar hela Svenskfinland, samt språköarna Björneborg, Lahtis och Kouvola. Nätverket består av 25 arbetsgivare inom småbarnspedagogisk verksamhet, såväl inom den kommunala som inom den privata sektorn. Över 90 övningsdaghem (se karta) har anslutit sig till nätverket och erbjuder praktikplatser för studerande vid utbildningslinjen för lärare inom småbarnspedagogik vid ÅA. Bland övningsdaghemmen finns olika pedagogiska lärmiljöer, men också olika språkmiljöer: som språkbad till svenska och till finska samt svenskspråkiga daghem i finskspråkig omgivning (så kallade språköar). För att upprätthålla en dialog mellan parterna träffas representanter för nätverket och personalen från utbildningslinjen för lärare inom småbarnspedagogik två gånger per läsår (jfr Hastings & Squires, 2002; Niklasson, 2015).
Illustrerat inom projektet Övningsdaghem
Vilka forskningsfrågor har uppstått?
Projektet Övningsdaghem – utveckla övningsdaghemsverksamhet inom småbarnspedagogik har uppnått målet att utveckla samverkan med fältet. Mina frågeställningar kring ett koordinerat praktiknätverk har utvecklats till en forskningsplan för en doktorsavhandling inom småbarnspedagogik. Min pågående doktorsavhandling har arbetsrubriken ”Övningsdaghem – ett möte mellan högre utbildning och småbarnspedagogik”. Jag kommer bl.a. att studera och analysera vilken syn ledarna inom småbarnspedagogik har på hur ett koordinerat praktiknätverk kan höja kvaliteten inom småbarnspedagogik. Under våren 2021 intervjuades 21 ledare inom småbarnspedagogik kring övergången till övningsdaghem och vilka utmaningar och/eller möjligheter som erbjuds genom att övningsdaghemmen blir en del av lärarutbildningen inom småbarnspedagogik. Det huvudsakliga syftet med det koordinerade praktiknätverket är att tillgodose praktikplatser för lärarstuderande vid utbildningslinjen för lärare inom småbarnspedagogik vid ÅA. Tidigare studier visar att samverkan mellan universitet och daghem också kan involvera professionell utveckling för både lärarstuderande och personal (Haigh & Ward, 2004; Hastings & Squires, 2002; Niklasson, 2015; Sigurdardóttir, 2010). Därför gäller en av mina forskningsfrågor de kvalitetsaspekter ledarna inom småbarnspedagogik uppfattar i ett koordinerat praktiknätverk. Kan ett koordinerat praktiknätverk bidra till professionell utveckling på fältet? Jag hoppas att mina resultat kan öka förståelsen av hur delaktighet i ett praktiknätverk kan bidrar till kvalitet i småbarnspedagogik och hur ett förtroendefullt samarbete mellan fältet och universitet synliggör professionell utveckling inom småbarnspedagogik. Min ambition är att gå på djupet i dessa frågor fram till våren 2024.
Kuvat pixabay
Referens
Buss, A. (2021). Övningsdaghem i samarbete med Åbo Akademi (Åbo Akademi) [Projektrapport]. https://www.abo.fi/wp-content/uploads/2019/09/Rapport_Ovningsdaghem_sep_2021.pdf
Haigh, M., & Ward, G. (2004). Problematising Practicum Relationships: Questioning the ‘Taken for Granted’. Australian Journal of Education, 48(2), 134–148. https://doi.org/10.1177/000494410404800204
Hastings, W., & Squires, D. (2002). Restructuring and Reculturing: Practicum supervision as professional development for teachers. Asia-Pacific Journal of Teacher Education, 30(1), 79–91. https://doi.org/10.1080/13598660120114995
Lag om småbarnspedagogik 540/2018. (u.å.). Oikeusministeriö, Edita Publishing Oy. Hämtad 01 november 2021, från https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2018/20180540
Laurent, L. (2020). En inblick i bristen på behörig personal inom den svenska småbarnspedagogiken i Huvudstadsregionen (Nr 5; MAGMA). https://magma.fi/wp-content/uploads/2020/12/Magma-5_20-2.pdf
Niklasson, L. (2015). Reorganization of Practicum in Initial Teacher Education: A Search for Challenges in Implementation by Ex-Ante Evaluation. Journal of Arts and Humanities, 4(9), 34–46. https://doi.org/10.18533/journal.v4i9.806
Selander, S., & Wermke, W. (2013). Samverkan mellan lärarutbildningen och avnämarna i det svenskspråkiga Finland. 103.
Sigurdardóttir, A. K. (2010). School–university partnership in teacher education for inclusive education. Journal of Research in Special Educational Needs, 10(s1), 149–156. https://doi.org/10.1111/j.1471-3802.2010.01160.x
Tusen nya barnträdgårdlärare—OKM – Undervisnings- och kulturministeriet. (u.å.). Opetus- ja kulttuuriministeriö. Hämtad 01 november 2021, från https://minedu.fi/sv/-/tuhat-uutta-lastentarhanopettajaa
Universitetslag 558/2009. (u.å.). Oikeusministeriö, Edita Publishing Oy. Hämtad 01 november 2021, från https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20090558
Wahlbin, C., & Wigren, C. (2007). Samverkan i det akademiska vardagslivet: En undersökning av svenska forskare och lärares deltagande i och inställning till samverkan med det omgivande samhället. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1028
Österberg, M. (2019). Småbarnspedagogiken i Svenskfinland 2019. Kartläggning av personaltillgång och språkförhållanden i svenskspråkiga daghem. (Sydkustens landskapsförbund r.f.). https://www.sydkusten.fi/Site/Data/2866/Files/Material/Kartlaggning_smabarnspedagogiken%20_2019.pdf
Övningsskolorna utvidgas till att omfatta småbarnspedagogiken – nya modeller för att utveckla utbildningen för lärare inom småbarnspedagogik—OKM – Undervisnings- och kulturministeriet. (u.å.). Opetus- ja kulttuuriministeriö. Hämtad 01 november 2021, från https://minedu.fi/sv/-/harjoittelukoulut-laajenevat-varhaiskasvatukseen-haussa-uusia-malleja-varhaiskasvatuksen-opettajien-koulutuksen-kehittamiseksi
Tutkittua varhaiskasvatuksesta 