Flerformsutbildning till lärare inom småbarnspedagogik (1000+) främjar utvecklingen av professionell läraridentitet, vilket torde gynna barnen, teamen och hela verksamheter samt familjerna.

Vieraskynässä Margita Sundstedt

Inledning

Utbildnings- och kulturministeriet anslog år 2018 statsunderstöd som utbildningsanordnare kunde söka för att utveckla kompetensen hos personalen inom småbarnspedagogiken och undervisningsväsendet, särskilt genom flerformsutbildning (UKM, 2020). Detta blev startskottet för det nationella 1000+-projektet, en flerformsutbildning som leder till examen som lärare inom småbarnspedagogik, pedagogie kandidat 180 sp. Syftet med projektet är att tillgodose det småbarnspedagogiska fältet med behörig personal i enlighet med den förnyade lagen om småbarnspedagogik som träder i kraft 2030. Personer som arbetar inom småbarnspedagogik men saknar lärarbehörighet kan genom 1000+-projektet utbilda sig till lärare inom småbarnspedagogik medan de fortsätter att arbeta inom småbarnspedagogiken. På en nationell nivå har alla sju universitet som erbjuder utbildning till lärare inom småbarnspedagogik varit involverade i flerformsutbildningen. Vid Helsingfors universitet har 90 % av de som inlett studier vid flerformsutbildning till lärare inom småbarnspedagogik, avlagt examen inom utsatt tid, och utbildningen blomstrar. 

Den svenskspråkiga flerformsutbildningen vid Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet en viktig del av 1000+-projektet, samtidigt som den är mycket populär på det småbarnspedagogiska fältet i huvudstadsregionen. Flerformsutbildningen gör det möjligt för de som redan arbetar inom småbarnspedagogik, men saknar lärarbehörighet, att på ett flexibelt sätt kombinera studier, arbete och vardag och avlägga pedagogie kandidatexamen (180 sp) samtidigt som de arbetar inom det småbarnspedagogiska fältet.  På grund av förändrade behov i samhället och bland studenter kommer flerformsutbildning att bli allt vanligare i akademiska sammanhang (Maunula et al., 2015). Lärarutbildningarna måste erbjuda hållbara och flexibla lärandemöjligheter för att möta framtida behov (Kangas et al., 2024). Det som kännetecknar flerformsutbildningen är att studenterna arbetar inom det småbarnspedagogiska området under hela utbildningstiden samtidigt som de studerar, och därför genom praktiska övningar och reflektioner kopplade till arbetet samt kontinuerlig teoretisk fördjupning förbättra sin expertis och stärka sin yrkesidentitet under hela utbildningen (Fagerholm et al., 2023).

Sydkustens landskapsförbunds kartläggning ”Småbarnspedagogiken i Svenskfinland 2024” visar att bristen på behöriga lärare inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken fortfarande är stor, och mest utmanande är situationen i huvudstadsregionen. Också i Egentliga Finland och i Österbotten arbetar fortfarande många obehöriga lärare inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken.  Lägst andel obehöriga lärare förekommer i Österbotten. Befattningarna inom svenskspråkig småbarnspedagogik i Finland består år 2024 till 52,2 % av barnskötare och till 37,5 % av lärare. Utöver dessa arbetar en mindre andel socionomer, föreståndare och speciallärare på fältet. I huvudstadsregionen saknar 35,1 % av de som arbetar som lärare inom småbarnspedagogik lärarbehörighet. (Sydkustens landskapsförbund, 2024). Flerformsutbildningen hjälper i viss mån till och utbildar fler behöriga lärare inom småbarnspedagogik. Också andra positiva effekter av flerformsutbildningen har kunnat märkas. En aspekt som framkom i en pilotstudie som nyligen genomfördes vid Helsingfors universitet är att läraridentiteten hos flerformsstudenter hade utvecklats mycket inom flera områden (Fagerholm et al., 2023). En professionell läraridentitet torde gynna såväl barn, familjer, och arbetsteam, som hela verksamhetsområdet. 

Professionell läraridentitet genom flerformsutbildning

En nyligen genomförd pilotstudie vid Helsingfors universitets svenskspråkiga flerformsutbildning visar att flerformsstudenternas yrkesidentitet utvecklas på flera områden under studietiden. När flerformsstudenterna tillgodogör sig mer teoretisk kunskap och tillämpar den i praktiken, ökar deras professionella expertis och deras läraridentitet utvecklas positivt (Fagerholm et al., 2024). En annan färsk studie visar att inom flerformsutbildningen utvecklar studenterna tvärgående (transversella) kompetenser, som interpersonella färdigheter och ökad självkänsla, vilket behövs i framtidens småbarnspedagogik (Niemi et al., 2024; UBS, 2022). Den professionella läraridentiteten och den stärkta självkänslan som studenterna i flerformsutbildningen vid Helsingfors universitet upplever under studietiden bidrar till en på fältet målinriktad och professionellt ledd verksamhet baserad på teoretisk kunskap. Lärare inom småbarnspedagogik behöver kunna bemöta barn som aktiva aktörer, och en stark yrkesidentitet är då en värdefull tillgång (Harju-Luukkainen & Kangas, 2021). 

Vår yrkesidentitet är central i det västerländska samhället, där vi ofta identifierar oss genom vårt arbete. Läraridentiteten formas av både självuppfattning och omgivningens uppfattning (Korthagen, 2004). Lärares pedagogiska förhållningssätt och pedagogiska expertis innefattar positiv självuppfattning och entusiasm (Kangas et al., 2021). Den småbarnspedagogiska sektorn har på finlandssvenskt håll få sökande till utbildningarna i förhållande till antalet nybörjarplatser, och det finns behov av att höja branschens rykte och status (Yle, 2024). En studie bland föreståndare inom svenskspråkig småbarnspedagogik i Finland visade att endast 19 % upplever mycket positiv uppskattning för arbetet inom småbarnspedagogiken (Sydkustens landskapsförbund, 2024). När läraridentiteten inom det småbarnspedagogiska fältet successivt stärks kan en positiv effekt tänkas vara att yrkets renommé och status fortsätter att höjas. Om så är fallet har flerformsutbildningen det facto redan bidragit med mer än sitt primära syfte, dvs. att öka antalet behöriga lärare inom småbarnspedagogik. 

I pilotstudien vid Helsingfors universitet som undersökte utvecklingen av läraridentitet deltog 22 yrkesverksamma flerformsstudenter inom småbarnspedagogik. Studien fokuserade på förändringar i studenternas yrkesidentitet och arbetsmetoder. Resultatet visade att flerformsstudenterna upplevde kvalitativa förändringar i sin läraridentitet och pedagogiska förhållningssätt. Huvudområdena för utveckling var förändrat pedagogiskt förhållningssätt, utökad teoretisk kunskap, utveckling av praktisk verksamhet, samt personlig utveckling. Studenterna upplevde att nya teoretiska kunskaper och färdigheter kopplades till tidigare arbetslivserfarenheter, vilket stödde utvecklingen av deras yrkesidentitet. (Fagerholm et al., 2024). Flerformsutbildningen stödjer lärande genom att direkt koppla teori till praktik, vilket ger studenterna större självförtroende i arbetet och insikt i lärarens roll inom småbarnspedagogik. Studenterna rapporterade ökad lyhördhet gentemot barns behov, mod att prova nya arbetsmetoder och förmåga att diskutera utmanande frågor med kollegor och föräldrar. De ansåg att styrdokument var viktiga verktyg i planeringen av pedagogisk verksamhet. Arbetsmotivationen fördjupades också under studierna och förändrades från en yttre motivation till en inre motivation. Flerformsstudierna ökade förmågan att se helheter inom småbarnspedagogisk verksamhet, stärka sin självkänsla samt att motivera sin pedagogiska verksamhet. (Fagerholm et al., 2024). Resultaten från pilotstudien bekräftas av forskning som visar att kunskap skapas genom reflektion och att lärarens identitet kräver aktivt arbete (Korthagen, 2004; Aavramidou, 2014; Akkerman & Meijer, 2011).

Framtida flexibel kvalitativ utbildning som stärker yrkets attraktionskraft

Utan utbildning av god kvalitet möter barn avsevärda hinder senare i livet. De som saknar utbildning är mer benägna att drabbas av negativa hälsoeffekter och mindre benägna att delta i beslut som påverkar dem, vilket hotar deras chanser att forma en bättre framtid för sig själva och sina samhällen (FN, 1989). I framtiden behövs flexibla utbildningslösningar för att fler som arbetar inom småbarnspedagogik ska kunna studera och bli behöriga lärare samtidigt. Den av ministeriet finansierade flerformsutbildningen (1000+) är ett välkommet tillskott i utbildningsutbudet till lärare inom småbarnspedagogik. 

Till den svenskspråkiga flerformsutbildningen vid Helsingfors universitet antas nya studenter inför hösten 2025 och hösten 2026 med 20 nybörjarplatser vartdera året. Behovet av fler kompetenta lärare inom svenskspråkiga småbarnspedagogik är fortfarande högt (Yle, 2024). Enligt utvecklingsprogrammet för utbildningarna inom småbarnspedagogik (UKM, 2021) behöver småbarnspedagogikens attraktionskraft stärkas genom utveckling av utbildningarnas och arbetsmiljöernas standard och samarbete. Flerformutbildningarna vid Helsingfors universitet, såväl den finskspråkiga som den svenskspråkiga, arbetar i paritet med detta, då vi håller kontinuerliga samarbets- och utvecklingsmöten mellan utbildningen och kommunerna. Utvecklingen av lärare inom småbarnspedagogiks professionella läraridentitet är en del i detta sammanhang. 

En flexibel och kvalitativ flerformsutbildning där studenter under hela utbildningstiden har möjlighet till reflektioner i arbetslivet samtidigt som de skaffar sig teoretiskt kunnande, har visat sig vara fördelaktig med tanke på utvecklingen av läraridentiteten. Detta bekräftar att en positiv effekt av flerformsutbildningen (1000+) till lärare inom småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet är att studenternas yrkesidentitet utvecklas på ett positivt sätt under utbildningstiden vid universitetet. Detta torde i ett längre perspektiv gynna barn, team, och hela verksamheter samt familjerna. Lärare med en stark och tydlig läraridentitet, och som är trygga i sig själva, torde också kunna bidra till att småbarnspedagogikens attraktionskraft stärks, och utbildningarnas och arbetsmiljöernas standard höjs i enlighet med utvecklingsprogrammet för utbildningarna inom småbarnspedagogik (UKM, 2021).  Att arbeta inom småbarnspedagogik är toppen, lärare inom småbarnspedagogik är lärare, punkt slut (Hufvudstadsbladet, 2022).

Referenser

Akkerman, S.F., & Meijer, P.C. (2011). A dialogical approach to conceptualizing teacher identity. Teaching and Teacher Education, 27, 308 – 319. 

Avraamidou, L. (2014). Studying science teacher identity: current insights and future research directions. Studies in Science Education, 50 (2), 145–179.  doi-org.libproxy.helsinki.fi/10.1080/03057267.2014.937171

Fagerholm, L., Sundstedt, M., Kangas, J., Kalland, M. (2024). The development of teacher-identity in students at a blended learning program. (Pioltstudy, presenterad på Pedagogiska vetenskapsdagarna, Vaasa, 23-24.11. 2023).

FNAE, 2022, Finnish National Agency for Education. (2022). National core curriculum for early childhood education and care 2022. https://www.oph.fi/sv/statistik-och-publikationer/publikationer/grunderna-planen-smabarnspedagogik-2022

Förenta Nationerna (FN). United Nations (UN). (1989). Convention on the rights of the child. http://www.unicef.org/crc/.

Harju-Luukkainen, H., and Kangas, J. (2021). “The role of early childhood teachers in Finnish policy documents: training teachers for the future?” in International perspectives on early childhood teacher education in the 21st century. eds. W. Boyd and S. Garvis (Singapore: Springer Nature Singapore Pte Ltd.), 65–80. https://doi.org/10.1007/978-981-16-5739-9_5

Helsingfors universitet. (2021). https://www.helsinki.fi/sv/pedagogiska-fakulteten/utbildning/kompletterande-utbildning/behorighetsgivande-studier-larare/flerformsutbildning-till-larare-inom-smabarnspedagogik

Hufvudstadsbladet (2022). https://www.hbl.fi/artikel/det-har-ar-det-basta-yrke-man-kan-ha-sager-blivande-larare-inom-smabarnspedagogik-och-trotsar-det-tuffa-laget/

Kangas , J , Maununmäki , M , Maunula , M & Harju-Luukkainen , H 2024 , Critical consideration of sustainable teacher education in Finland , Education in the North , vol. 31 , no. 1 , pp. 62-78 . https://doi.org/10.26203/k107-3324

Kangas, J., Ukkonen-Mikkola, T., Harju-Luukkainen, H., Ranta, S., Chydenius, H., Lahdenperä, J., Neitola, M., Kinos, J., Sajaniemi, N., & Ruokonen, I. (2021). Understanding Different Approaches to ECE Pedagogy through Tensions. Educ. Sci. 2021, 11, 790: 7. https://doi.org/10.3390/educsci11120790

Korthagen, F. 2004. “In Search of the Essence of a Good Teacher: Towards a More Holistic Approach in Teacher Education.” Teaching and Teacher Education 20: 77–97. doi.org/10.1016/j.tate.2003.10.002

Maunula, M., & Isosomppi, L. (2015). Developing Web-based Academic Adult Education: Learning Experiences as Starting Points for Planning and for Continuous Development. The International Journal of Interdisciplinary Educational Studies, 10(2), 27-37. https://doi.org/10.18848/2327-011x/cgp/v10i02/59378

Utbildnings- och Kulturministeriet (UKM). (2021). Utvecklingsprogram för utbildningarna inom småbarnspedagogik 2021- 2030. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162662/OKM_2021_3.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Hämtad 29.9.2024.

Utbildnings- och Kulturministeriet (UKM). (2016). Opettajankoulutuksen kehittämisen suuntaviivoja. Opettajankoulutusfoorumin ideoita ja ehdotuksia. Opetus-ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2016:34. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-263-426-9 Hämtad 1.10.2024.

Niemi L., Kangas, J., Köngäs, M., (2024). Blending pedagogy: equipping student teachers to foster transversal competencies in future-oriented education. Front. Educ., 30 May 2024. Sec. Leadership in Education. Volume 9 – 2024 https://doi.org/10.3389/feduc.2024.1373176

Organisation for Economic Co-operation and Development. (2018). The future of education and skills. Education 2030. OECD Directorate for Education and Skills.

Sydkustens landskapsförbund. (2024). https://sydkusten.fi/sv/start/aktuellt/article-133027-90310-smabarnspedagogiken-i-svenskfinland-nya-rapporter-ute

Yle (2024). Skriande brist på behörig personal inom småbarnspedagogiken på svenska Publicerad 11.06.2024 17:32. Uppdaterad 11.06.2024 17:39. https://svenska.yle.fi/a/7-100. 58654