Gästpenna av Johanna Hirvi
Alla barn är med om åtminstone en stadieövergång innan skolstart. Med tanke på att alla barn tar del av minst en stadieövergång har det i stor utsträckning forskats kring stadieövergångar både nationellt och internationellt (Correia & Marques-Pinto, 2016; González-Moreira, 2021; OECD, 2017; Packer m.fl., 2021; Rantavuori m.fl., 2017). I den nationella kontexten har forskning främst bedrivits i finskspråkig kontext, med fokus på bland annat barns ingång till småbarnspedagogiken, gruppbyten, övergången från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen och vidare till nybörjarundervisningen (Can m.fl., 2023; Harju, 2023; Lucas Revilla, 2022; Rantavuori m.fl., 2017).
Jag är tacksam över att vara en del av ett nationellt forskningssamarbete där forskare från Åbo Akademi (ÅA) och Östra Finlands universitet (UEF) möts och forskar kring kvalitetsaspekter gällande barns stadieövergångar. Forskargruppen består av Noora Heiskanen (UEF), Johanna Hirvi (ÅA), Kaisa Pihlainen (UEF), Eva Staffans (ÅA) och Christel Sundqvist (ÅA). Forskningen lägger fokus på hur lärare arbetar för barns delaktighet i samband med stadieövergångar och på vilket sätt lärare garanterar att alla barn får sin röst hörd, även barn i behov av stöd. I forskningen vill vi framförallt få syn på hur stadieövergångar för barn fungerar i den finlandssvenska kontexten, eftersom dessa inte fått fokus i nationell forskning.
Preliminära forskningsresultat från den gemensamma forskningen har redan presenterats vid olika konferenser. Vårt symposium blev utvalt att representera NERA under AERA i Chicago under våren 2023. Dessutom har forskargruppen blivit inbjuden till att presentera forskningen vid EARLI i Thessaloniki i augusti detta år. Följande forskningsartiklar är under arbete Continuity as a prerequisite for achieving high-quality transitions for children with SEN och Early childhood education teachers’ views on children’s participation during transitions.
Barns rätt till inkluderande stadieövergångar
En av de grundläggande värderingarna i det finländska utbildningssystemet är att erbjuda undervisning på jämlika premisser för alla barn i Finland, oberoende av ålder, utveckling eller bakgrund (Utbildningsstyrelsen, 2022). Alla barn har rätt att få sin röst hörd i ärenden som gäller dem själva (European Comission, 2014; UN General Assembly, 1989; United Nations, 2017; Utbildningsstyrelsen, 2022), därför är det viktigt att undersöka hur personal arbetar för att garantera att barn i behov av stöd görs delaktiga i samband med stadieövergångar.
När det kommer till inkluderande stadieövergångar för barn i behov av stöd behöver fokus läggas på alla barns rätt till delaktighet och inklusion. För att undersöka förutsättningarna för barns delaktighet och inflytande, används bland annat Harts (1992) Stege för delaktighet och Shiers (2011) Stigar till delaktighet. Modellerna synliggör på olika sätt hur barn stöttas till delaktighet och självbestämmande.
Kontinuitet i samband med stadieövergångar
Kontinuitet i samband med stadieövergångar kan studeras ur olika synvinklar och dimensioner såsom fysisk, social, kommunikationsmässig, pedagogisk och filosofisk kontinuitet (Ackesjö, 2013; Ackesjö & Persson, 2016; Boström, 2002; Fabian, 2007; Hogsnes & Moser, 2014). Tidigare forskning visar att pedagogisk kontinuitet, med fokus på barns lärande, är viktig i samband med barns stadieövergångar (González-Moreira, 2021; OECD, 2017; Rantavuori m.fl., 2017). Det är viktigt eftersom personalen tenderar att ha olika åsikter om vad kvalitativa stadieövergångar består av. Det är sparsamt forskat kring hur personalen arbetar för att göra barn delaktiga i samband med stadieövergångar (Correia & Marques-Pinto, 2016).
Vår forskning tar avstamp i pedagogisk kontinuitet eftersom den pedagogiska kontinuiteten ligger som grund för alla barns rätt att ta del av kontinuerliga lärstigar. Vi tar utgångspunkt i ett personalperspektiv för att undersöka hur den arbetar för att säkra att barn i behov av stöd får ta del av kontinuerliga stadieövergångar där fokus läggs på barns lärprocesser framom barns stödbehov.
Forskning visar att då personalen från olika stadier inte har en gemensam syn på filosofiska, didaktiska och värdegrundsrelaterade faktorer påverkas personalens sätt att samarbeta i samband med barns stadieövergångar (Sisson m.fl. 2018). Personalens uppdrag är att bygga upp ett samarbete kring stadieövergångar tillsammans med barn, familjer och pedagoger där fokus ligger på barns tidigare erfarenheter och kunskaper (Dockett & Perry, 2017). Samarbetet inverkar direkt på hur stadieövergångar upplevs av barn. För att alla barn ska erbjudas en möjlighet att ta del av kontinuerliga lärstigar behöver en tillräcklig mängd information kring barns tidigare erfarenheter överföras mellan verksamheterna (Alatalo m.fl, 2015; Hogsnes & Moser, 2014). Därför blir det viktigt att den överflyttande enheten är mån om att barnet får fortsätta att vara subjekt i den egna utvecklingen, vilket betyder att den överflyttande enheten bör föra över information som stöder barns kontinuerliga lärande (Persson & Wiklund, 2017).
bilder från Pixabay
Källor
Ackesjö, H. (2013). Från förväntningar till motstånd och anpassning: fyra barns övergångar till och från förskoleklass. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6(15), 1–23.
Ackesjö, H. & Persson, S. (2016) The Educational Positioning of the Preschool-Class at the Border between Social Education and Academic Demands: An Issue of Continuity in Swedish Early Education? Journal of Education and Human Development, 5(1): 182-196.
Alatalo, T., Meier, J. & Frank, E. (2015). Transition Between Swedish Preschool and Preschool Class: A Question About Interweaving Care and Knowledge. Early Childhood Education Journal, 44, 155– 167.
Broström, S. (2002). Communication and continuity in the transition from kindergarten to school. In Dunlop, A-W. & Fabian, H. (Eds.), Transitions in the Early Years: Debating Continuity and Progressing for Children in Early Education. Routledge Falmer.
Can, J., Kiili, J., Vuorisalo, M., & Rutanen, N. (2023). Siirtymäresurssit varhaiskasvatuksen siirtymätilan suhteissa ja muutoksissa. Kasvatus ja aika, 17(2), 58-75.
https://doi.org/10.33350/ka.115156
Correia, K., & Marques-Pinto, A. (2016). Adaptation in the transition to school: Perspectives of parents, preschool and primary school teachers. Educational Research, 58(3), 247–264. https://doi.org/10.1080/00131881.2016.1200255
Dockett, S. & Perry, B. (2017). Kontinuitet och förändring vid övergången till skolan – en översikt. [Continuity and changes during transition to school – an overview]. In A. Lillvist & J. Wilder Barns övergångar ─ Förskola, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola. Studentlitteratur.
European Commission. (2014). Proposal for key principles of a quality framework for early childhood education and care. Key principles of a quality framework. Report of the working group of early childhood education and care under the auspices of the European Commission.
González-Moreira, A., Ferreira, C., & Vidal, J. (2021). Comparative analysis of the transition from early childhood education to primary education: factors affecting continuity between stages. European Journal of Educational Research, 10(1), 441-454.
https://doi.org/10.12973/eu-jer.10.1.441
Harju, K., Vuorisalo, M., Paananen, M. & Rutanen, N. (2023): Children’s transitions in early childhood education and care: various combinations of dis-/ continuities. Early Years. DOI: 10.1080/09575146.2023.2232951
Hart, Roger A. (1992). Children’s Participation: From tokenism to citizenship. Innocenti Essay, no. 4, International Child Development Centre, Florence.
Hogsnes, H.D. & Moser, T. (2014). Forståelser av gode overganger og opplevelse av sammenhang mellom barnehage, skole og skolefritidsordning. [Understandings of good transitions and experience of context between early childhood education, school and leisure-time center]. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 7(6), 1–24.
Lucas Revilla, Y., Rutanen, N., Harju, K., Sevon, E. & Raittila, R. (2022). Relational approach to infant-teacher lap interactions during the transition from home to early childhood education and care. Journal of Early Childhood Education Research, 11(1), 253–271. https://journal.fi/jecer/article/view/114018
OECD. (2017). Starting Strong V: Transitions from Early Childhood education and Care to Primary Education. OECD Publishing.
Packer, R., Thomas, A., Jones, C., & Watkins, P. (2021). Voices of transition: Sharing experiences from the primary school. Education 3–13, 49(7), 832–844.
https://doi.org/10.1080/03004279.2020.1805487
Rantavuoria, L., Kupilab, P. & Karila, K. (2017). Relational expertise in preschool–school transition. Varhaiskasvatuksen Tiedelehti, Journal of Early Childhood Education Research, 6(2), 230–248. Early Childhood Research Quarterly.
Shier, H. (2001). Pathways to participation: Openings, opportunities and obligations. Children & Society, 15, 107−117. 10.1002/chi.617.
Sisson, J. H., Giovacco-Johnson, T., Harris, P., Stribling, J. & Webb-Williams, J. (2018). Collaborative professional identities and continuity of practice: a narrative inquiry of preschool and primary teachers. Early Years, 1–16.
Persson, A. & Wiklund, L. (2017). Hur långt är ett äppelskal? Tematiskt arbete i förskoleklass. Liber Ab.
UN General Assembly. (1989). Convention on the Rights of the Child. United Nations, Treaty Series, vol. 1577, p. 3, available at:
https://www.refworld.org/docid/3ae6b38f0.html [accessed 24 September 2023]
United Nations. (2017). UN Convention on the rights of the child (UNCRC).
Utbildningsstyrelsen. (2022). Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022.
Tutkittua varhaiskasvatuksesta 